Vad är riskkapitalbolag?

Björklunds utspel inför landsmötet resulterade i en het debatt inom Folkpartiet om riskkapitalbolagens roll i välfärden. I debatten har det framgått att det finns en viss okunskap om vad riskkapitalbolag är. Här kommer därför lite frågor och svar.

Vad är ett riskkapitalbolag?
Det finns två huvudsakliga former av riskkapitalbolag, som helst inte ska blandas ihop.
- Venturekapitalbolag driver vanligtvis fonder som gör investeringar i relativt nystartade företag med förhoppning om att företaget ska få en stor värdestegring, men där många investeringar misslyckas. Det är dessa som tar de stora riskerna och alltså är de verkliga riskkapitalbolagen.
- Buyoutbolag driver fonder som köper framför allt mogna och fungerande företag som inte är börsnoterade, gör investeringar och utvecklar verksamheten. Dessa tar ofta inga stora risker. Det är deras fonder som äger de företag som verkar i svensk välfärd.

Buyoutbolagen arbetar vanligen enligt denna modell:
- Riskkapitalbolaget skapar en "ägarfond"/saminvesteringsfond, som samlar resurser från andra investerare, ofta pensionsfonder och försäkringsbolag.
- Fonden köper bolag som man bedömer kunna värdeutveckla, ofta genom stora kapitaltillskott för att möjliggöra investeringar och utveckling.
- Riskkapitalbolaget utövar vid behov en aktiv ägarstyrning för att utveckla bolaget.
- När fonden efter 5-10 år ska stängas säljs det utvecklade företaget vidare, förhoppningsvis till ett högre värde än man köpte bolaget för. Huvuddelen av denna värdeökning går till de pensionsfonder som stod för insatsen i "ägarfonden".

Hur tjänar riskkapitalbolagen pengar?
Genom att ta ett aktivt ägaransvar. Man ger råd, tillsätter styrelser, stöttar med affärsmodellsutveckling och gör vid behov strukturella förändringar för att utveckla företaget och dess verksamhet.

När bolaget efter några år har fått upp kassaflödena, stärkt resultaträkningen, utvecklat varumärket, kanske genomgått en fusion eller avyttrat delar av verksamheten, så har bolagets värde förhoppningsvis stigit. Då säljs bolaget vidare och man får en reavinst.

Man kan alltså närmast kalla buyoutbolagen för "ägarkonsulter" - pensionsfonder och försäkringsbolag har svårt att på egen hand stötta och styra bolag man investerar i. Genom att gå via en buyoutbolagskontrollerad saminvesteringsfond så får man den professionella ägarstyrningen i utbyte mot att man får betala en provision - och det är den provisonen som utgör en stor del av riskkapitalbolagens vinster.

Varför placeras så mycket pengar i riskkapitalbolagen?
Pensionsfonder och försäkringsbolag behöver investera sitt kapital där det ger god avkastning. Ett vanligt alternativ är givetvis börsen. Men börsbolag är inte alltid optimala att investera i. Utbudet är begränsat då de allra flesta företag inte börsnoterats och börnoteringar är inte bra lösningar för många företag. Att finnas på börsen ställer höga krav på information, transparens och ständiga rapporter, då börsnoterade bolag blir en del av kvartalskapitalismen, där aktier köps och säljs på nanosekunder och där ogreppbara mängder aktietransaktioner sker varje dag. Börsbolagen får därmed inte heller arbetsro att utveckla verksamheten. I Sverige har väldigt få börsnoteringar gjorts senaste åren, då det helt enkelt inte anses vara värt besväret. De stora institutionella investerarna behöver helt enkelt fler alternativ som ger en bättre avkastning än statspapper, obligationer, valutor etc.

Saminvesteringsfonderna som buyoutföretagen förvaltar är då ett attraktivt alternativ. Avkastningen är ofta god och placerarna tar mindre risker än på börsen.

Är riskkapitalbolag bra eller dåligt för välfärden?
De kan absolut ha en positiv effekt. De har ofta ett driv som levererar nya lösningar för hur man kan få ut mer välfärd för skattekronorna, nya sätt att arbeta med kvalitetsutveckling och nya tankar kring vad som ger livskvalitet för kunderna/patienterna/brukarna.

Sverige står även inför en demografisk utmaning där stora investeringar behöver göras i nya boenden. Riskkapitalbolagens förmedlande av de kapitaltunga institutionernas kapital kan i många fall vara viktigt för att lösa dessa behov.

Finns problem med riskkapitalbolag?

Det finns avarter överallt, givetvis även här. Det finns dock främst två skäl till att deras rykte är skamfilat: dels har de utan skrupler utnyttjat kryphål i skattelagstiftningen, men dessa är numera tilltäppta, dels har de ofta haft en "tysthetspolicy", där de agerat i det dolda utan transparens.

Något som däremot kan vara ett allvarligt problem för välfärden är de bolag som försöker plocka vinst genom att avstå investeringar, maxa resultatet kortsiktigt och i princip avveckla bolagen. Om dessa köper upp välfärdsföretag och börjar utarma dem kan det göra allvarlig skada. Det kan dock undvikas genom kvalitetskrav och kvalitetsuppföljningar.

Vad innebär Folkpartiets beslut?
Det beror vem man frågar. Beslutet blev detta:
"Vinstdrivande företag ska kunna verka i välfärdssektorn så länge kvalitetskraven uppfylls och ägarna tar ett långsiktigt ägaransvar."

Den officiella tolkningen är att detta innebär att att riskkapital inte kan verka i välfärdssektorn.

Många på landsmötet har dock reagerat över den tolkningen. Det ovanstående beslutet är en kompromiss som enligt många förespråkare syftade till att inte utesluta riskkapitalbolagen.

Vårdföretagarna gör en tolkning av beslutet som ligger betydligt närmare min tolkning av vad landsmötet avsåg med beslutet. Den tolkningen ligger också betydligt närmare vad som är en ansvarsfull linje för Folkpartiet.