I samband med dagens utökade torsdagsaktion för att få bristande tillgänglighet klassat som diskriminering, så ska tydligen Hillevi Engström (M) ha hänvisat alla frågor till Maria Larsson (KD). Detta trots att frågan hanteras av Arbetsmarknadsdepartementet - som Hillevi själv är chef över.
Jag har trott att frågan fastnat pga. att Moderaterna emotsätter sig en lagstiftning. Men om den moderata ministern inte ens vet om att frågan hanteras av departementet som hon är chef över, så ger det en annan bild. Är det moderata intresset för tillgänglighetsfrågor så lågt att de ansvariga inte ens är medvetna om vad de är emot?
torsdag 30 maj 2013
torsdag 16 maj 2013
Bättre villkor i kvinnodominerade yrken
Årets landsmötesmotion på jämställdhetstemat gäller arbetsvillkoren vid upphandlingar. Det är utmärkt att programkommittén föreslår att offentliga arbetsgivare ska vara förebilder som arbetsgivare. Myntets baksida är att det påverkar verksamhetskostnaderna. Om kraven enbart ställs på offentliga arbetsgivare kommer dels de offentliga arbetsgivarna helt slås ut pga. denna konkurrensnackdel, dels kommer en stor andel av välfärdens medarbetare inte beröras av de förbättrade arbetsvillkoren.
Det enda rimliga är att de höjda kraven på anständiga arbetsvillkor ska gälla i offentligfinansierad välfärd, oavsett om det är en kommun eller en privat utförare som är arbetsgivare.
Bättre villkor i kvinnodominerade yrken
Förslag till beslut:
att i avsnitt 2.4.1 efter punkt 8 lägga till en ny mening med följande text:
“Krav på goda arbetsvillkor i kvinnodominerade yrken ska även ställas på privata utförare av offentlig verksamhet.”
Allt mer offentlig omsorg upphandlas och faller därför utanför det offentliga arbetsgivaransvaret. Kraven på anständiga villkor inom kvinnodominerade yrken behöver därför även omfatta privata utförare av kommunal omsorg. Kommuner måste ha möjlighet att ställa sådana krav och Folkpartiet bör i verka för att det görs i varje kommuns upphandlingar.
Upphandling av välfärdstjänster och inrättande av valfrihetsmodeller får inte medföra att kvinnodominerade yrken får sämre arbetsvillkor än vad som annars hade varit fallet.
Det enda rimliga är att de höjda kraven på anständiga arbetsvillkor ska gälla i offentligfinansierad välfärd, oavsett om det är en kommun eller en privat utförare som är arbetsgivare.
Bättre villkor i kvinnodominerade yrken
Förslag till beslut:
att i avsnitt 2.4.1 efter punkt 8 lägga till en ny mening med följande text:
“Krav på goda arbetsvillkor i kvinnodominerade yrken ska även ställas på privata utförare av offentlig verksamhet.”
Allt mer offentlig omsorg upphandlas och faller därför utanför det offentliga arbetsgivaransvaret. Kraven på anständiga villkor inom kvinnodominerade yrken behöver därför även omfatta privata utförare av kommunal omsorg. Kommuner måste ha möjlighet att ställa sådana krav och Folkpartiet bör i verka för att det görs i varje kommuns upphandlingar.
Upphandling av välfärdstjänster och inrättande av valfrihetsmodeller får inte medföra att kvinnodominerade yrken får sämre arbetsvillkor än vad som annars hade varit fallet.
onsdag 15 maj 2013
Bygg Sverige tillgängligt
Det är uppenbart att den svenska politiken närmar sig ett avgörande i frågan om framtida tillgänglighetskrav vid bostadsbyggnation. Starka krafter, bland annat inom regeringen, tycks driva på för att dagens tillgänglighetskrav ska luckras upp. Jag upplever denna politiska viljeinriktning som okunnig, oetisk och inte minst lat. Sänkta tillgänglighetsambitioner tycks upplevas som en lågt hängande frukt för att öka bostadsbyggandet, medan andra, mer relevanta faktorer kan lämnas orörda.
När frågan om de framtida tillgänglighetskraven ska avgöras är det av största betydelse att Folkpartiet hårdnackat företräder en kompromisslös linje, där tillgänglighetskraven vid bostadsbyggnation förblir höga.
Jag har därför idag publicerat en motion inför Folkpartiets landsmöte i höst, där jag vill se en tydligare markering för tillgänglighet vid nybyggnation inskriven i partiprogrammet. Jag tar tacksamt emot stöd, medförfattare och förbättringsförslag. Folkpartiet har en stolt historia av att leda rättighetskampen. Den traditionen kan inte tillåtas få ett abrupt slut i höst.
Bygg Sverige tillgängligt
Förslag till beslut:
att i avsnitt 4.6 punkt 3 efter tredje meningen lägga till en ny mening med följande text:
“Översynen av byggnormerna ska göras utan att kraven på tillgänglighet minskar.”
I Sverige ställs höga krav på tillgänglighet vid bostadsbyggande. Tyvärr har en oroväckande debatt uppstått kring behovet av att luckra upp de kraven.
Tillgänglighet vid nybyggnation är i grunden en fråga om mänskliga rättigheter. I FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slås fast att resurser måste användas på ett sådant sätt att varje individ får lika möjligheter att delta i samhället.
Om alla ska ha möjlighet att delta i samhället på lika villkor måste också miljöerna man vistas i vara tillgängliga. Funktionshindret uppstår i mötet med miljön. Då kan vi inte tolerera att nya miljöer skapas där tillgängligheten brister och individer utestängs. Höga krav ska ställas på offentliga miljöer, men även bostäder är gemensamma ytor. Personer hälsar på varandra, har middagsbjudningar, gemensamma studiestunder och fester. Ingen ska tvingas tacka nej till att besöka en vän eller avstå från en aktivitet på grund av sin funktionsnedsättning.
Tillgänglighet vid nybyggnation fyller även en viktig funktion för den allt större gruppen äldre. Genom att från början bygga rätt underlättas kvarboende när hälsan sviker.
Det finns ett behov av att stimulera och underlätta bostadsbyggnation, men det finns andra åtgärder som kan åstadkomma det utan att centrala principer om människors lika värde och rättigheter hotas. Parametrar som planprocess, momssystem, parkeringsnorm, hyressättningssystem, bolåneregler och dylikt kan ändras för att stimulera nybyggnation utan att samhället behöver sänka ambitionerna om ett tillgängligt samhälle.
Försämrad tillgänglighet får inte ses som en lågt hängande frukt att plocka för ökad bostadsbyggnation. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning är inte någonting som samhället äger rätten att offra.
När frågan om de framtida tillgänglighetskraven ska avgöras är det av största betydelse att Folkpartiet hårdnackat företräder en kompromisslös linje, där tillgänglighetskraven vid bostadsbyggnation förblir höga.
Jag har därför idag publicerat en motion inför Folkpartiets landsmöte i höst, där jag vill se en tydligare markering för tillgänglighet vid nybyggnation inskriven i partiprogrammet. Jag tar tacksamt emot stöd, medförfattare och förbättringsförslag. Folkpartiet har en stolt historia av att leda rättighetskampen. Den traditionen kan inte tillåtas få ett abrupt slut i höst.
Bygg Sverige tillgängligt
Förslag till beslut:
att i avsnitt 4.6 punkt 3 efter tredje meningen lägga till en ny mening med följande text:
“Översynen av byggnormerna ska göras utan att kraven på tillgänglighet minskar.”
I Sverige ställs höga krav på tillgänglighet vid bostadsbyggande. Tyvärr har en oroväckande debatt uppstått kring behovet av att luckra upp de kraven.
Tillgänglighet vid nybyggnation är i grunden en fråga om mänskliga rättigheter. I FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slås fast att resurser måste användas på ett sådant sätt att varje individ får lika möjligheter att delta i samhället.
Om alla ska ha möjlighet att delta i samhället på lika villkor måste också miljöerna man vistas i vara tillgängliga. Funktionshindret uppstår i mötet med miljön. Då kan vi inte tolerera att nya miljöer skapas där tillgängligheten brister och individer utestängs. Höga krav ska ställas på offentliga miljöer, men även bostäder är gemensamma ytor. Personer hälsar på varandra, har middagsbjudningar, gemensamma studiestunder och fester. Ingen ska tvingas tacka nej till att besöka en vän eller avstå från en aktivitet på grund av sin funktionsnedsättning.
Tillgänglighet vid nybyggnation fyller även en viktig funktion för den allt större gruppen äldre. Genom att från början bygga rätt underlättas kvarboende när hälsan sviker.
Det finns ett behov av att stimulera och underlätta bostadsbyggnation, men det finns andra åtgärder som kan åstadkomma det utan att centrala principer om människors lika värde och rättigheter hotas. Parametrar som planprocess, momssystem, parkeringsnorm, hyressättningssystem, bolåneregler och dylikt kan ändras för att stimulera nybyggnation utan att samhället behöver sänka ambitionerna om ett tillgängligt samhälle.
Försämrad tillgänglighet får inte ses som en lågt hängande frukt att plocka för ökad bostadsbyggnation. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning är inte någonting som samhället äger rätten att offra.
Utveckla valmöjligheten i skolvalet
Min tredje landsmötesmotion handlar om skolvalet. Välfärdsmarknadernas utformning är i mina ögon oerhört viktig för välfärdens utveckling. Det finns en stor potential, men det kan också lätt bli väldigt fel. Tyvärr är det kommunpolitiska intresset och kunnandet alltför lågt. Förhoppningsvis kan denna motion bidra till ett litet steg i rätt riktning.
Utveckla valmöjligheten i skolvalet
Förslag till beslut:
att i slutet av avsnitt 2.2.2 punkt 7 lägga till följande text:
“Tydlig information om skolors kvalitet ska underlätta för elever och föräldrar att välja de skolor där undervisningens kvalitet är som högst.”
Det fria skolvalet har skapat grogrund för nya pedagogiska lösningar, klassresor och ökad makt för den enskilde. Att stå upp för elevers och föräldrars rätt att välja skola är viktig liberal uppgift. Men samtidigt som vi står upp för valfrihet måste vi motverka skolmarknadens avarter och stänga dörren för systemfel.
Många medborgare förknippar tyvärr vinstdrivande privata aktörer med kvalitetsbrister. Det är en syn som behöver ändras. Först när valfriheten associeras till kvalitet kommer stödet för mångfald, oavsett driftsform, få en bred folklig förankring. Endast genom att åtgärda systembristerna kan rätten till valfrihet säkras för framtiden.
Ett viktigt utvecklingsområde för att skapa förtroende för skolvalet rör den valinformation som elever och föräldrar får inför valet av skola. Vi uppmanar föräldrar och elever att välja, men den valinformation som kommunerna tillhandahåller är ofta bristfällig avseende kvalitetsindikatorer. Vad har föräldrar och elever för reella alternativ att välja mellan? Ofta presenteras skolorna med presentationstexter och dylikt. Alltför sällan presenteras kvalitetssäkrade uppgifter över elevernas trivsel på varje skola, deras kunskapsutveckling under tiden på skolan, lärarnas utbildnings- och lönenivå och eventuella anmärkningar.
För att kvalitetssäkra skolvalet och skapa förtroende för mångfalden måste den typen av information finnas mer lättillgänglig och kvalitetssäkrad än vad som idag är fallet i de flesta kommuner.
Utveckla valmöjligheten i skolvalet
Förslag till beslut:
att i slutet av avsnitt 2.2.2 punkt 7 lägga till följande text:
“Tydlig information om skolors kvalitet ska underlätta för elever och föräldrar att välja de skolor där undervisningens kvalitet är som högst.”
Det fria skolvalet har skapat grogrund för nya pedagogiska lösningar, klassresor och ökad makt för den enskilde. Att stå upp för elevers och föräldrars rätt att välja skola är viktig liberal uppgift. Men samtidigt som vi står upp för valfrihet måste vi motverka skolmarknadens avarter och stänga dörren för systemfel.
Många medborgare förknippar tyvärr vinstdrivande privata aktörer med kvalitetsbrister. Det är en syn som behöver ändras. Först när valfriheten associeras till kvalitet kommer stödet för mångfald, oavsett driftsform, få en bred folklig förankring. Endast genom att åtgärda systembristerna kan rätten till valfrihet säkras för framtiden.
Ett viktigt utvecklingsområde för att skapa förtroende för skolvalet rör den valinformation som elever och föräldrar får inför valet av skola. Vi uppmanar föräldrar och elever att välja, men den valinformation som kommunerna tillhandahåller är ofta bristfällig avseende kvalitetsindikatorer. Vad har föräldrar och elever för reella alternativ att välja mellan? Ofta presenteras skolorna med presentationstexter och dylikt. Alltför sällan presenteras kvalitetssäkrade uppgifter över elevernas trivsel på varje skola, deras kunskapsutveckling under tiden på skolan, lärarnas utbildnings- och lönenivå och eventuella anmärkningar.
För att kvalitetssäkra skolvalet och skapa förtroende för mångfalden måste den typen av information finnas mer lättillgänglig och kvalitetssäkrad än vad som idag är fallet i de flesta kommuner.
Minska dataintrången i vården
Min andra motion till höstens landsmöte rör dataintrången i vården. De alltför många kränkningarna av integriteten som görs via obehörigas läsande av journaler har tack och lov fått allt mer uppmärksamhet i media, bland annat i form av Sanna Raymans ledare i SvD och bevakning av intrång, som i Norrbotten och Skåne. Integritetsdebatten kretsar ofta kring stora frågor som FRA och dylikt, men integritetsfrågorna behöver även, och i högre utsträckning än idag, föras kring de kränkningar som sker nära vardagen.
Minska dataintrången i vården
Förslag till beslut:
att i avsnitt 3.3.3 punkt 4 ändra andra meningen till:
“Grundregeln ska vara att patienten har lättillgänglig åtkomst till sin journallogg och journal, och bestämmer vilka som ska få ta del av den.”
Det är i det vardagliga som medborgares integritet kränks som oftast av det offentliga. Ett sådant exempel är vårdjournaler.
Granskningar av journalloggar visar att kränkningar av den enskildes integritet sker regelbundet. Obehörigas intrång i journaler är vanliga i medialt uppmärksammade fall, men det förekommer även att partners eller älskares journaler läses. Offentliga personer, bland annat politiker, är särskilt utsatta. De stickprovskontroller som görs fångar upp en del fall, men fortfarande sker alldeles för många oupptäckta integritetskränkningar.
Det finns flera tänkbara sätt att minska dataintrången, exempelvis genom att medborgare alltid får hem brev eller sms när journalen har öppnats eller att patientens medgivande behövs för varje enskild öppning av journalen. Den enklaste åtgärden för att stävja intrången är dock att göra det enkelt för medborgare att själva ta del av sin journallogg och kunna granska vilka som har tagit del av den. En sådan kontrollmöjlighet ökar även medborgarnas känsla av trygghet och kontroll över sina personliga uppgifter.
Det finns en rättighet att ta del av sin journallogg, men det är ofta besvärligt. Det kan exempelvis kräva att signerade papper med begäran om utdrag insänds till landstinget eller liknande, som skickar ut journallogg mot en kostnad. På sikt bör journalloggen finnas läsbar på nätet, men en rimlig lägstanivå på kort sikt är att medborgare med ett enkelt knapptryck efter e-legitimering, eller via ett sms, kan begära att få sin journallogg hemskickad kostnadsfritt. Journalloggen behöver då dessutom vara utformad på ett lättförståeligt sätt.
Den i partiprogrammet förslagna rätten att ta del av sin journal borde därför utökas till att medborgaren ska ha lättillgänglig åtkomst till såväl journal som journallogg.
Minska dataintrången i vården
Förslag till beslut:
att i avsnitt 3.3.3 punkt 4 ändra andra meningen till:
“Grundregeln ska vara att patienten har lättillgänglig åtkomst till sin journallogg och journal, och bestämmer vilka som ska få ta del av den.”
Det är i det vardagliga som medborgares integritet kränks som oftast av det offentliga. Ett sådant exempel är vårdjournaler.
Granskningar av journalloggar visar att kränkningar av den enskildes integritet sker regelbundet. Obehörigas intrång i journaler är vanliga i medialt uppmärksammade fall, men det förekommer även att partners eller älskares journaler läses. Offentliga personer, bland annat politiker, är särskilt utsatta. De stickprovskontroller som görs fångar upp en del fall, men fortfarande sker alldeles för många oupptäckta integritetskränkningar.
Det finns flera tänkbara sätt att minska dataintrången, exempelvis genom att medborgare alltid får hem brev eller sms när journalen har öppnats eller att patientens medgivande behövs för varje enskild öppning av journalen. Den enklaste åtgärden för att stävja intrången är dock att göra det enkelt för medborgare att själva ta del av sin journallogg och kunna granska vilka som har tagit del av den. En sådan kontrollmöjlighet ökar även medborgarnas känsla av trygghet och kontroll över sina personliga uppgifter.
Det finns en rättighet att ta del av sin journallogg, men det är ofta besvärligt. Det kan exempelvis kräva att signerade papper med begäran om utdrag insänds till landstinget eller liknande, som skickar ut journallogg mot en kostnad. På sikt bör journalloggen finnas läsbar på nätet, men en rimlig lägstanivå på kort sikt är att medborgare med ett enkelt knapptryck efter e-legitimering, eller via ett sms, kan begära att få sin journallogg hemskickad kostnadsfritt. Journalloggen behöver då dessutom vara utformad på ett lättförståeligt sätt.
Den i partiprogrammet förslagna rätten att ta del av sin journal borde därför utökas till att medborgaren ska ha lättillgänglig åtkomst till såväl journal som journallogg.
Uppräkna och uppvärdera underhållsstödet
Jag har idag inlämnat min första motion till Folkpartiets landsmöte i höst. Förslaget handlar om en tydligare skrivning kring underhållsstödets betydelse och behovet av att stödet höjs, som en del i att motverka barnfattigdomen och stärka jämställdheten.
Uppräkna och uppvärdera underhållsstödet
Förslag till beslut:
att i avsnitt 3.3.1 punkt 11 ersätta sista meningen med:
“Det statliga underhållsstödet är viktigt när en förälder saknar möjlighet att ta sin del av underhållet. En höjd nivå behövs för att förbättra villkoren för ekonomiskt utsatta barn och unga.”
Underhållsstödet är en av de mest träffsäkra insatserna för att förbättra situationen för ekonomiskt utsatta barn. Stödet hjälper ensamstående föräldrar där den andre föräldern inte har möjlighet att fullgöra sin underhållsskyldighet, ett stöd som den andre föräldern sedan blir återbetalningsskyldig.
Sedan bidraget infördes 1997 har stödet bara höjts en gång sedan och är idag 149 kronor lägre varje månad än vad det hade varit om det räknats upp med inflationen. Med hänsyn till underhållsstödets träffsäkerhet mot de mest utsatta hushållen hade det rimliga istället varit att höja stödet mer än inflationen.
Rädda Barnens rapporter över barnfattigdomen i Sverige har visat att risken för ekonomisk utsatthet är mer än tre gånger så hög bland barn till ensamstående föräldrar som bland barn till samboende föräldrar. Risken är större i de hushåll där den ensamstående föräldern är en kvinna och risken för ekonomisk utsatthet är särskilt stor bland barn till en ensamstående utlandsfödd förälder. Bland dessa hushåll är den ekonomiska utsattheten, enligt Rädda Barnen, hela 54 %. En befogad debatt har förts kring olika mätmetoder och definitioner, men faktum kvarstår: barn till ensamstående föräldrar lever ofta i ekonomisk utsatthet. Det gäller framför allt när föräldern är kvinna och/eller utlandsfödd. I dessa familjer har nivån på underhållsstödet stor betydelse för barnens ekonomiska villkor.
En höjning av nivån skulle i hög utsträckning finansieras genom att merparten av höjningen sannolikt skulle återbetalas till Försäkringskassan av den underhållsskyldige föräldern. En positiv effekt skulle också vara att det sannolikt skulle höja nivån på de underhållsbidrag som avtalas mellan föräldrarna utan Försäkringskassans inblandning.
Den föreslagna skrivningen om när staten ska träda in med underhållsstöd är otillräcklig. Att betona underhållsstödets betydelse och värna dess nivå är en fråga om utsatta barns livsvillkor och en fråga om jämställdhet. Partiprogrammet behöver därför slå fast att stödet är av stor betydelse och att nivån behöver höjas.
Uppräkna och uppvärdera underhållsstödet
Förslag till beslut:
att i avsnitt 3.3.1 punkt 11 ersätta sista meningen med:
“Det statliga underhållsstödet är viktigt när en förälder saknar möjlighet att ta sin del av underhållet. En höjd nivå behövs för att förbättra villkoren för ekonomiskt utsatta barn och unga.”
Underhållsstödet är en av de mest träffsäkra insatserna för att förbättra situationen för ekonomiskt utsatta barn. Stödet hjälper ensamstående föräldrar där den andre föräldern inte har möjlighet att fullgöra sin underhållsskyldighet, ett stöd som den andre föräldern sedan blir återbetalningsskyldig.
Sedan bidraget infördes 1997 har stödet bara höjts en gång sedan och är idag 149 kronor lägre varje månad än vad det hade varit om det räknats upp med inflationen. Med hänsyn till underhållsstödets träffsäkerhet mot de mest utsatta hushållen hade det rimliga istället varit att höja stödet mer än inflationen.
Rädda Barnens rapporter över barnfattigdomen i Sverige har visat att risken för ekonomisk utsatthet är mer än tre gånger så hög bland barn till ensamstående föräldrar som bland barn till samboende föräldrar. Risken är större i de hushåll där den ensamstående föräldern är en kvinna och risken för ekonomisk utsatthet är särskilt stor bland barn till en ensamstående utlandsfödd förälder. Bland dessa hushåll är den ekonomiska utsattheten, enligt Rädda Barnen, hela 54 %. En befogad debatt har förts kring olika mätmetoder och definitioner, men faktum kvarstår: barn till ensamstående föräldrar lever ofta i ekonomisk utsatthet. Det gäller framför allt när föräldern är kvinna och/eller utlandsfödd. I dessa familjer har nivån på underhållsstödet stor betydelse för barnens ekonomiska villkor.
En höjning av nivån skulle i hög utsträckning finansieras genom att merparten av höjningen sannolikt skulle återbetalas till Försäkringskassan av den underhållsskyldige föräldern. En positiv effekt skulle också vara att det sannolikt skulle höja nivån på de underhållsbidrag som avtalas mellan föräldrarna utan Försäkringskassans inblandning.
Den föreslagna skrivningen om när staten ska träda in med underhållsstöd är otillräcklig. Att betona underhållsstödets betydelse och värna dess nivå är en fråga om utsatta barns livsvillkor och en fråga om jämställdhet. Partiprogrammet behöver därför slå fast att stödet är av stor betydelse och att nivån behöver höjas.
tisdag 14 maj 2013
S-förslag riktar udden mot ungdomsjobb
I förra veckan skrev några socialdemokrater, bland annat Magdalena Andersson, på NTs debattsida om deras så kallade jobbsatsningar.
Fredags replikerade jag och Mathias Sundin: S-förslag riktar udden mot ungdomsjobb.
Fredags replikerade jag och Mathias Sundin: S-förslag riktar udden mot ungdomsjobb.
onsdag 1 maj 2013
Nu vässas forskningens spets
För ett par dagar sedan skrev jag tillsammans med Mathias Sundin på Correns debattsida om forskningens betydelse, de forskningssatsningar som Folkpartiet fått igenom i Alliansregeringen och behovet av framtida satsningar.
---------------------
1900-talet har bjudit på en exceptionell samhällsutveckling. Demokrati har spridits, sjukdomar har botats och människor har lyfts ur fattigdom i en aldrig tidigare skådad omfattning. Nyckeln har legat i utbildning, ökad handel och i världsomskapande forskning. Ska 2000-talet bli lika framgångsrikt som 1900-talet varit så behöver satsningarna på forskning fortsätta.
Svensk forskning håller hög internationell klass. Det bekräftas av våra lärosätens tunga roll i EU:s storsatsning på två forskningsprojekt som får nästan en miljard var om året under det kommande decenniet. Projektet om det nya materialet grafen leds av Chalmers och genomförs tillsammans med bland annat Linköpings universitet. I projektet om människohjärnan har Karolinska Institutet en nyckelroll. Det är ett stort erkännande av svensk forskningskvalitet. Men för att Sverige även i framtiden ska kunna inneha en ledande position behöver forskningens förutsättningar stärkas.
Med Folkpartiet i regeringen görs stora satsningar på forskningen. Sedan Alliansregeringen valdes har forskningsanslagen höjts kraftigt. Stora investeringar har gjorts i världsledande laboratorier och nya forskningsmiljöer. Forskningens fria ställning har stärkts. Dessutom satsas nu på elitforskningen.
Svensk forskning har god bredd, men spetsen är alltför trubbig. Det beror främst på att forskningspolitiken har styrts av jantelagen, där eliten inte getts tillräckligt goda förutsättningar. Det ändras nu. Ett elitprogram för yngre forskare startas för att locka de främsta begåvningarna till en forskarkarriär och ge dem möjlighet att bygga upp sin forskning. Ett elitprogram för etablerade forskare startas, för att möjliggöra långsiktig forskning där risken är hög men potentialen stor. Rektorer får dessutom resurser för att kunna locka några av de främsta internationella forskarna till svenska lärosäten.
Satsningarna är av stor betydelse för Sveriges konkurrenskraft, men det räcker inte. Folkpartiet vill att fler svenska lärosäten överförs i stiftelseform för att stärka den akademiska självständigheten. Doktorander behöver bättre villkor, för att talanger ska lockas till en forskarkarriär. Avdragsrätt bör införas för gåvor till forskning. Samverkan mellan akademi och näringsliv behöver stärkas, så att fler vetenskapliga framsteg snabbt kan omsättas i nya produkter.
2000-talet kan bli människans främsta tid, med botande av sjukdomar som idag skördar många offer, utrotande av den extrema fattigdomen och med nya tekniska innovationer som vi idag inte ens kan föreställa oss. Vägen dit går genom tilltro till forskningens möjligheter och genom fortsatta satsningar att skapa goda förutsättningar för forskning av världsklass.
Mathias Sundin (FP)
Ordförande för Folkpartiet i Östergötland
Daniel Andersson (FP)
Vice ordförande för Folkpartiet i Östergötland
---------------------
1900-talet har bjudit på en exceptionell samhällsutveckling. Demokrati har spridits, sjukdomar har botats och människor har lyfts ur fattigdom i en aldrig tidigare skådad omfattning. Nyckeln har legat i utbildning, ökad handel och i världsomskapande forskning. Ska 2000-talet bli lika framgångsrikt som 1900-talet varit så behöver satsningarna på forskning fortsätta.
Svensk forskning håller hög internationell klass. Det bekräftas av våra lärosätens tunga roll i EU:s storsatsning på två forskningsprojekt som får nästan en miljard var om året under det kommande decenniet. Projektet om det nya materialet grafen leds av Chalmers och genomförs tillsammans med bland annat Linköpings universitet. I projektet om människohjärnan har Karolinska Institutet en nyckelroll. Det är ett stort erkännande av svensk forskningskvalitet. Men för att Sverige även i framtiden ska kunna inneha en ledande position behöver forskningens förutsättningar stärkas.
Med Folkpartiet i regeringen görs stora satsningar på forskningen. Sedan Alliansregeringen valdes har forskningsanslagen höjts kraftigt. Stora investeringar har gjorts i världsledande laboratorier och nya forskningsmiljöer. Forskningens fria ställning har stärkts. Dessutom satsas nu på elitforskningen.
Svensk forskning har god bredd, men spetsen är alltför trubbig. Det beror främst på att forskningspolitiken har styrts av jantelagen, där eliten inte getts tillräckligt goda förutsättningar. Det ändras nu. Ett elitprogram för yngre forskare startas för att locka de främsta begåvningarna till en forskarkarriär och ge dem möjlighet att bygga upp sin forskning. Ett elitprogram för etablerade forskare startas, för att möjliggöra långsiktig forskning där risken är hög men potentialen stor. Rektorer får dessutom resurser för att kunna locka några av de främsta internationella forskarna till svenska lärosäten.
Satsningarna är av stor betydelse för Sveriges konkurrenskraft, men det räcker inte. Folkpartiet vill att fler svenska lärosäten överförs i stiftelseform för att stärka den akademiska självständigheten. Doktorander behöver bättre villkor, för att talanger ska lockas till en forskarkarriär. Avdragsrätt bör införas för gåvor till forskning. Samverkan mellan akademi och näringsliv behöver stärkas, så att fler vetenskapliga framsteg snabbt kan omsättas i nya produkter.
2000-talet kan bli människans främsta tid, med botande av sjukdomar som idag skördar många offer, utrotande av den extrema fattigdomen och med nya tekniska innovationer som vi idag inte ens kan föreställa oss. Vägen dit går genom tilltro till forskningens möjligheter och genom fortsatta satsningar att skapa goda förutsättningar för forskning av världsklass.
Mathias Sundin (FP)
Ordförande för Folkpartiet i Östergötland
Daniel Andersson (FP)
Vice ordförande för Folkpartiet i Östergötland
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)